Man kan krasst säga att jag arbetar på en gigantiskt stor åker här i Trollhättan.
Mitt ute på landet, på Ladugårdsvägen valde man att bygga ett stort köpcentra, och det var här jag hamnade efter min flytt från Stockholm.
Nä, jag är inte bitter, som någon helt annan sa... ;)
Och just Villa Överby har jag i alla år lagt märke till och liksom trånat efter för dess läge.
Precis vid älvkanten!
Men i alla år har här huserat någon typ av fiskeklubb.
Och då har man ju liksom lite underförstått fattat att man inte är välkommen.
Mycket kan man säga om mig, men någon fiskare är jag ju definitivt inte...
Men sedan i början på året har jag i periferin skådat att något hänt med stället och nya skyltar satts upp.
Men ni vet hur det är, ibland stressar man ju bara förbi vissa saker.
Såg för någon vecka sedan på FB att en vän till mig varit där, och min nyfikenhet växte sig allt större.
Så igår, när jag slutade så tidigt som 15, och mannen kom och hämtade mig, föreslog jag att vi skulle titta in just här.
Förutom att fika och få en fin utsikt så kan du även få diverse spa-behandlingar här.
Mysfaktorn infann sig, när man satt precis vid älvkanten med en våffla och ett stort glas juice i värmen.
Men jag vet inte vad som händer med mig i just miljöer som denna...
Jag triggas igång, och får en inre bild av hur jag hade haft det om just jag hade huserat här.
Detta kan man såklart säga är på gott och ont!
Magnus, ja han var riktigt nöjd, medan jag själv satt förvisso också nöjd, men ändå med tanken på ställets hela potential...
Slutkontentan är ju ändå den, att jag är riktigt glad att efter så många år befunnit mig på andra sidan grinden till detta ställe, äntligen få komma in och se både villan och den strandnära tomten, som ju ligger fantastiskt vackert, och som gör att t.o.m. Stallbackabron känns lite exotisk... ;)
Foto: Zimmer's alla rum...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar