ALLTID LURAR MAN NÅGON...

Att ha en blogg innebär ju inte att du sitter och skriver och fixar med bilder varje dag, inte för mig iallafall, som endast har min blogg som ett fritidsintresse.

Blogginläggen görs helt beroende på tid och inspiration!

En kväll kan jag ha så mycket bilder som jag gått igenom att det räcker till ganska många blogginlägg.

Dom ligger sedan klara och kan även tidsinställas, så att dom på ren automatik kommer upp på bloggen.

Semesterinläggen till exempel har jag ju redan varit med om i verkligheten och dom har legat klara ganska länge i en logisk följd.

Veckans talesätt, som ju är hur många som helst, kan man ju också förbereda långt i förväg, beroende på både tid och lust.

Sedan händer ju saker som man vill förmedla snabbt, medan det är rykande aktuellt, så det blir ju en mix av inlägg som sker precis i detta nu, med inlägg som redan ligger klara.

En blogg ska ju helst leva hela tiden, men när jag till exempel har semester, så vill jag vara helt ledig, så då tar jag mina pauser för att sedan återkomma med både nya bilder och ny inspiration.

Men när man blir sjuk, finns ju varken lust eller inspiration. Fast man borde ju ha tid...

Men man har ju ingen ork!

Då är det ju perfekt med alla dessa färdiga inlägg som man bara kan tidsinställa och på så sätt hålla bloggen levande.

Egentligen borde jag ju använda mig av detta även under semestrar, men jag tycker att det är viktigt att även utåt signalera att det är viktigt att pausa och att bara få vara i nuet.

Men vid sjukdom som ju alltid är en ofrivillig paus i ens liv, så låter jag allt rulla på som om inget hade hänt. 
Och som sagt, alltid lurar man väl någon...om inte annat så sig själv! 

Ps. Detta inlägg är skrivet i detta nu... ;)

Bilder: Pinterest