onsdag 3 september 2014

ONCE UPON A TIME...

Detta slott som ligger så vackert vid stranden i Mandelieu-La Napoule byggdes av romarna för mer än 2000 år sedan.

Mer som en fästning än ett slott.

Senare på 1400-talet totalförstördes denna fästning och återuppbyggdes inte mindre än åtta gånger, innan den på tidigt 1900-tal förvandlades till en glasfabrik...

Samtidigt i Paris levde då konstnärsparet Henry och Marie Clews
Dom hade funnit varandra i sin hemstad New York, där dom lämnade sina tidigare familjer med barn och allt och startade om på nytt i just Paris. 
Henry var skulptör och son till Henry Clews Sr, finansman på Wall Street och ekonomisk konsult till dåtidens president Ulysses Grant. Marie höll då på med musik.

Paris var ingen bra stad att bo i när deras gemensamma son Mancha föddes under första världskriget. 
Sonen blev också allvarligt sjuk, så dom sökte sig till Medelhavet och Antibes för klimatets skull.

Där hörde dom talas om att de förfallna och övergivna ruinerna av Chateau de la Napoule, var till salu.

Dom flyttade in 1918 och därefter följde en nästan 18 år lång resa för att återställa denna fantastiskt vackra byggnad tillsammans.

Marie axlade rollen som arkitekt. 
Återuppbyggnaden av två ursprungliga torn tog form, det stora porthuset med sin stora entré byggdes, samt terrasser med fantastisk havsutsikt.

Hon formgav hela trädgården på över 4 hektar, fyllda med vackra fontäner, exotiska fåglar och formklippta utsmyckningar.

Henry gick loss som skulptör och prydde hela denna fantastiska trädgård med fantasifulla skulpturer som andades mystik. Allt för att ge en känsla av sagoslott. 
Och över entrédörren till slottet kan man också därför läsa orden: Once upon a time...

Varje grind, fönster och dörr är individuellt utformad och tillverkad. 
Ord och citat på engelska går att se lite varstans i alla dessa skulpturer och utsmyckningar, samt bokstäverna H och M.

Idag ligger dom båda begravda sida vid sida i ett av dom stängda tornen.
Enligt deras önskemål, har de två gravarna lämnats halvöppna så att deras andar kan komma ut genom ett litet fönster. 
Högst upp i tornet finns ett hemligt rum där de trodde att deras själar skulle återförenas för evigheten.

Så vackert!

"Every hundred years they will speak through the silence of the tomb: ‘Are you there, Marie?’ And the answer will come: ‘I am here, Henry, close beside you.’
And then silence will envelop them again for another hundred years…where two lovers are resting awhile, side by side, never to be separated again.”
Ur Marie Clews memoarer




























Foto: Zimmer's alla rum...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar