Hade naturligtvis förhoppningen att följa med kollegorna på after worken ikväll, lill-lördag och allt...
Men man måste lyssna på sig själv och sin kropp, och speciellt jag som precis har börjat jobba full tid efter min sjukskrivning som ju började i oktober förra året.
Förra veckan var första veckan som jag jobbade min fulla tid, och det känns hittills bara bra!
Men man vill ju så mycket, och en person som jag, springer lätt iväg i ett rasande tempo, så det gäller att vara försiktigt och att tänka långsiktigt.
Mina energidepåer är inte så välfyllda, och jag vill verkligen inte drabbas av soppatorsk ännu en gång...
Där jag har varit och vänt, vill jag absolut inte tillbaka till!
Jag har gjort en resa som kan jämföras med en ensamseglats...För något sällskap har jag inte haft.
Jag har lärt mig mycket under resans gång, och jag kan tyckas ha förändrats, men bara för att jag inte hade något val...
Att brinna för något, innebär inte att du ska bli utbränd, men det är just därför man blir utbränd, för att man har brunnit...Ganska så logiskt faktiskt!
Men jag ser på det mesta med positiva ögon, och jag har fått en ny låga, som gör att jag än en gång brinner, och det är just den där lågan som jag vill hålla vid liv nu.
Tänker inte tillåta att varken jag själv eller någon annan ser till att den slocknar.
Så just nu får energin gå åt till det som är viktigast för mig, min familj och mitt jobb.
Så jag fick helt enkelt använda mig av ordet nej, angående kvällens after work med mina härliga kollegor. fast jag från början sagt ja...
Och det går ju absolut ingen nöd på mig, då mannen ser till att det blir lill-lördag ändå! ♥
Foto: Zimmer's alla rum...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar