Nåddes av detta hemska besked under arbetstid idag, och efter det var det otroligt svårt att fokusera och prestera.
Detta är min hemstad, där föddes jag, där växte jag upp och formades till den jag är idag.
Hela jag och alla mina tankar är just i detta nu i Stockholm.
Bilder kablas ut från denna vackra huvudstad i Sverige, och det känns så otroligt overkligt, så nära.
Men detta är verklighet, och det känns så ofattbart...
All denna ondska, allt detta hat, kommer vi någonsin få uppleva någonting annat?
En för mig helt overklig verklighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar