Många kan flytta, bygga bo och känna sig som hemma oavsett plats.
"Wherever I lay may hat that's my home"...
Jag är inte en av dom.
Idag har jag bott borta längre än hemma, men i hjärtat aldrig hel.
Vad det kan bero på vet jag inte, men jag har mina egna funderingar.
Jag bor på en plats där jag själv inte har några rötter eller kopplingar, tillsammans med en man som inte heller har det. En avsaknad av en egen historia, helt enkelt.
Är ändå glad att jag flyttade av den största av anledningar, nämligen kärleken! ♥
Så därmed har vi skapat frön som fått gro och skapat små egna nya rötter på det viset, men i en jord som inte riktigt ger den näring som behövs.
Hemma men ändå inte...
Till slut har det passerat så många år, så att även det som var hemma också har blivit borta.
Man kan inte längre bara flytta tillbaka.
Man kan inte längre bara flytta tillbaka.
Tror ändå att min längtan tillbaka beror på att det är där jag är född, uppvuxen och har mina egna rötter, min historia.
Det är där jag formades till att bli den jag är, och det är även där jag gjort många av mina val som ligger till grund för vad och var jag är idag...
Och det är även där som hela min värld rasade samman och gjorde mig tidigt lite rotlös, då min pappa dog när jag var 11.
Men det var ändå där jag kände mig trygg och hade min familj och alla mina vänner. Hemma.
Däremot så finns det en anledning som någon sa, att framrutan är större än backspegeln.
Det är framåt vi färdas och det är ditåt vi ska.
Men det är många gånger genom blickar bakåt som vi tryggt och säkert tar oss vidare just framåt...
Fantastiskt vacker text och video till Elton John's låt "Home Again", som speglar denna ständiga längtan tillbaka. ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar