Drygt en vecka har gått sedan jag kontaktade vårdcentralen då allt bara blev totalstopp för mig.
En stressad människa kommer då till att möta en helt annan typ av stressad människa...
Och att det är stressigt inom sjukvården visste jag ju redan innan, men det blev så väldigt påtagligt när jag var där.
Att söka för en ond fot eller till exempel bihåleinflammation går ju rätt fort och du passerar ut och in inom tidsramen på dom kända 15 minuterna.
Detta var ju helt nytt för mig i mitt 47-åriga liv, att söka för något så diffust som stress...
Att ta mod att våga öppna upp sig för en helt främmande människa även om det är en läkare, det både stressar och kostar på kan jag säga!
Att då får höra att vi dragit över tiden, och att han vill att jag kommer tillbaka någon dag senare, ja vad ska man säga...?
Han bad verkligen om ursäkt både då och när jag kom tillbaka, och menade att varje patient, oavsett vad man söker för ska få ta den tid som man behöver.
Lite tragikomiskt, att en sönderstressad människa möter en annan på detta sätt...
Jag är tacksam att jag sökte såpass spontant som jag ändå gjorde, och att jag inte är en av alla dom som verkligen totalkraschat.
Detta är dock fullt tillräckligt för mig.
Men att söka och vara på det klara med vad man själv också behöver, som jag faktiskt är, betyder inte att du får hjälp direkt.
Att få komma intill och prata med någon kan ta sin lilla tid, då det sitter EN stackars människa som ska räcka till 12 000.
Ni hör ju att ekvationen inte går ihop...
Och snart hör väl den stackars människan också till dessa 12 000.
Så medan jag väntar på att få en tid, vårdar jag nu mig själv på bästa tänkbara sätt.
Själv är bäste dräng som man ju brukar säga... ;)
Försöker att varva ner och landa i mig själv och ge mig tid till reflektion.
Jag förstår väldigt väl, hur hårt jag har pressat mig när jag varje dag har jobbat på, när kroppen och knoppen har skrikit: STOPP!
Denna trötthet som sköljer över en är helt förlamande, men nu vilar jag när kroppen säger ifrån.
Jag förstår också den där liknelsen som görs mellan en kropp och en bil.
När bilen pajar eller när bränslemätaren indikerar att det är dags för påfyllning, ja då åtgärdar man det direkt.
Men ens egen kropp...
Dessutom kan man ju faktiskt byta ut en bil...Just saying!
Bild: Pinterest
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar