Små, små steg framåt för min mamma.
Från att ha varit kopplad till en helt otroligt massa slangar och apparater är hon idag bara kopplad till EKG-maskinen.
Hon är ju väldigt svag, trött och nedsatt, men har ändå idag varit uppe och gått för första gången sedan i onsdags tillsammans med en sjukgymnast.
Inser att i denna takt så kommer hon nog snart att vara hemma igen...
Visserligen säger läkaren att man tar en dag i taget, men man hoppas att inget forceras fram.
Men ingen är gladare än jag över att se dessa små framsteg som har gjorts på inte mindre än en vecka!
Det känns också skönt att veta att bara min närvaro också gör nytta.
Att bara få prata om allt och inget och att locka fram ett och annat skratt känns som en mycket bra medicin.
Detta ordnade ju Magnus lätt genom att ta fram den på Spotify.
Så där satt vi i en steril sjukhussal på Hjärtintensiven och diggade loss till en gemensam gammal favorit, min mamma och jag...! ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar