I tanken är det ju inte alls länge sedan dom föddes!
En milstolpe i livet både för dom och för oss som föräldrar.
Är så otroligt tacksam att just jag har fått förmånen att bli mamma till båda mina söner, och absolut ingenting kan någonsin mäta sig med det.
Och sina barn har man bara till låns, och nu är det alltså dags för min yngste att ta studenten, och påbörja det så kallade vuxenlivet...
Han den där yngste som faktiskt kan vara den absolut roligaste jag känner, och som alltid får mig att skratta, och som lika fort kan få mig att oskratta...
Han med det stora hjärtat, som månar och vill väl.
Han med alla sina idéer och driv.
Han med alla sina vänner och bekanta.
Han som alltid är igång och aktiv.
Han som står på sig och inte tar nån skit.
Han som gillar att chilla lika mycket som att festa.
Han som är ekonomiskt optimistisk.
Han som valde att tatuera in mitt namn när han gjorde sin allra första tatuering.
Han som valde att tatuera in min pappas namn som sin andra...
Han som för alltid kommer att vara familjens "lilleman".
På fredag är det alltså dags för studenten och på söndag väntar bal...
Overkligt men ändå sant!
Nä, här kan jag inte sitta och skriva bort tiden...
Mycket att förbereda inför denna stora dag, som kommer att bli ett minne för livet, lika mycket för honom som för oss! ♥
Foto: Zimmer's alla rum...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar