Och detta var för mig höjdpunkten i dubbel bemärkelse på ön Île Saint-Honorat.
Man tappar andan när ögat för första gången faller på denna byggnad som ligger där, ett med havet.
Vi tog oss in för att ta oss upp till toppen för att skåda utsikten över denna ö och havet, och man kan nästan bli lika religiös som munkarna som bor och huserar på denna ö, för så vackert är det.
Gamla vackra stensalar med lika vackra pelare tornar upp sig när man passerar dom olika våningarna på vägen upp.
Älskar platser som denna, där historiens vingslag ännu en gång gör mig lika fascinerad.
Det enda som jag saknade var åsynen av en av dessa munkar som finns på ön.
Det hade liksom gjord detta kloster så komplett...
Glad att vi äntligen tog oss hit, och att Paul och Sue som vi hyrde boende av, rekommenderade oss att ta oss upp i detta gamla kloster.
För det såg faktiskt väldigt igenbommat ut när vi kom fram...
Vill man veta mer, så hittar man en hel del information här.
Foto: Zimmer's alla rum...
M. Wernersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar