fredag 28 juni 2013

ATT KASTA ANKAR...

Idag har min pappa Leo namnsdag, så även min yngste son som har det som andranamn.

Och jag skänker därför min pappa en extra tanke just idag...

Samma år som min mamma skulle flytta från Stockholm, blev det också dags att förnya min pappas gravplats...

I Sverige har man rätt till kostnadsfri gravplats i 25 år. Därefter måste man ta beslut om fortsättning eller ej.

Eftersom min mamma som sagt skulle flytta och varken jag eller min bror bodde kvar, så kändes det som att ingen med hjärtat skulle ta hand om denna plats mer...

Jag var noga med att inga beslut fick fattas utan mig.

Jag ringde runt och kollade upp olika alternativ och ställde också frågan vad man gör med gravstenen om man avslutar en gravplats.

Då 2004, fick jag till svar att den går till stenkross...

Då blev det med ens glasklart vad som skulle göras!

En mycket god vän till familjen hade utformat texten och den vackra symbolen på gravstenen.
Symbolen var ett ankare med en krona över. 
Min pappa var på sjön under många år och han var dessutom familjens kung...
Stenen var i blå bohusgranit.

Vi avslutade gravplatsen och tog hand om stenen själva.

Min morbror i Lysekil markerade ut en plats på sjökortet och tog oss dit med sin båt.
En stilla och rofylld plats, där detta lilla sista avsked skulle bli av...

Stenen med sitt ankare kastades i just på denna utmarkerade plats. 
Röda och vita rosenblad ströddes ut i havet och fick symbolisera dom danska färgerna, eftersom min pappa kom från just Danmark.

Och precis just då, från ingenstans passerade detta vackra fartyg, också i dom danska färgerna...

En av dom absolut vackraste stunderna i mitt liv!

Och jag är oerhört tacksam för att alla inom familjen tog till sig min idé och lät mig få genomföra detta...















Foto: Zimmer's alla rum...

2 kommentarer:

  1. Hvor smukt - jeg blev helt rørt da jeg læste det

    SvaraRadera
  2. Tack John!
    Ett vackert minne som ligger mig varmt om hjärtat.
    Det var inget lätt beslut att avsluta en gravplats.
    Men som sagt, det gjordes på det vackraste sätt jag kunde tänka mig! <3

    SvaraRadera